Browsing Category

TEXTER

BLOGG TEXTER

Till dig som tycker feminism gått för långt

13 december, 2017

”Vi måste vara försiktiga” sade min vän till mig tidigare ikväll, jag nickade och instämde utan att ens reflektera. Jag menar, utan att ens tänka på att vi ber varandra anpassa oss. Det går en timme och det är dags för mig att åka hem, ”Jag måste åka nu, innan det blir för sent”. Det är mörkt, duggregn och jag bestämmer mig för vinka hejdå till mina vänner för att sedan knalla ensam till tunnelbanan. 49C56F49-2314-46D8-AED3-C43F593B84F3Jag knallar ut genom porten och sätter i mitt värdelösa headset från PrimeMark. Det är uselt ljud, men det kändes ikväll bra att det var uselt, jag ville inte snurra bort mig i en annan värld. Låg volym, fokus på gatan samt ögon i nacken i fall att någon går bakom mig. Jag och Ebba bor mellan Shepards Bush och White City, det är i stort sätt mellan ett bra och dåligt område. Våra vänner här har sagt till oss att vi inte bör gå ensamma sent på kvällen, just för att vi går igenom det sämre området. Det ekar såklart i mitt huvud ikväll, jag känner mig rädd.

Kliver av på en station som ligger en bit ifrån oss. En snubbe sneglar på mig när han ser mig på perrongen, jag tittar argt tillbaka och klampar ned för trappan. Någon sade till mig att det är bra att se arg ut, man ska se orädd ut, mindre risk att bli påhoppad eller våldtagen då. Det ekar även i mitt huvud. Se arg ut och fäst nycklarna kring fingrarna. Jag halvspringer och korsar vägen där jag ser två män. Jag blir livrädd, springer över andra sidan av gatan igen och drar ur hörlurarna. Jag känner mig livrädd, för det är mörkt, för att jag är ensam och för att män våldtar.

Kvinnodagen, en dag där män gärna tog i tillfälle att göra ytterligare narr av kvinnor. ”Man kan skämta om allt” säger de, medan de inte har en suck om hur det känns att, som idag, vandra ensam när det är mörkt ute. ”Alla män våldtar inte” säger de, medan jag inte vet vem av alla män som våldtar. ”Jag respekterar kvinnor och tycker det ska vara jämställt” säger han, samtidigt som han skrattar åt sexistiska skämt som hans polare drar. En vakt smällde mig på rumpan och tyckte det var konstigt att jag blev arg. Han förstod inte att det var min kropp och inte hans. Män förstår inte att alla saker ni gör, alla små saker som ni vill kalla det, är stora saker för oss kvinnor. Om du inte kan relatera, så sluta argumentera.

Jag är en stark kvinna, jag är superwoman när solen skiner men jag är rädd när mörkret faller. Jag är en av alla kvinnor som ständigt anpassar min vardag för att minska risken att bli ett offer i en våldtäktsmans händer. Jag är en av oss systrar som tipsar andra kvinnor om hur vi bör vara försiktiga. Jag är även en av alla kvinnor som känner mig tacksam när jag stänger ytterdörren, för att inget hände på vägen hem. Men du är en man, du förstår inte för du tycker att feminism gått för långt, medan jag måste undvika headset för att kunna höra om någon klampar bakom mig. Du är en man som är en del av problemet.

BLOGG Emmy Winther TEXTER

HUR VET MAN ATT HAN ÄR BRA?

13 december, 2017

”Hur vet man att killen man träffar är bra? Speciellt en från tinder”

Det tar ofta upp till 3 månader att lära känna en människa, av egen bedömning. Det är efter 3 månader människor visar sitt rätta jag, ibland är personen sig likt men i andra fall är personen falsk. Att vara ivrig eller bygga förväntningar, leder ofta till besvikelse. Att istället ta saker som det kommer, tillför ingen ångest eller svek.IMG_0984Hur vet du att han är bra? du hade aldrig haft tvivel eller en dålig magkänsla. Du känner ingen svartsjuka, eller att han ej uppskattar dig. Han bara gör det, han får dig inte att tvivla. Simpla saker som att radera Tinder, är inget du behöver be om. Det är något han gör självmant, vilket är något som bör vara självklart men tyvärr inte är för alla.

Känner du dig osäker? ta allt som det kommer. Du behöver inte tänka, eller önska, att det här är mannan i ditt liv. Ha kul, njut av varandras sällskap och se vad saker leder. Om det känns seriöst, att känslor redan spelats ut, så fråga honom. Det är alltid bäst att fråga, istället för att gå runt och tro. Det är dumt att gå runt och föda en inre ilska, baserat på något som kanske inte ens existerar.

Tinder, krogen, twitter eller instagram-direkt. Det är nästan mer vanligt att människor träffas idag via sociala medier, än att vi faktiskt byter telefonnummer med en främling på gatan. Reflektera inte kring det, se däremot till att han inte kommunicerar med andra damer om ni känns seriösa. Den där lilla appen bör i så fall vara raderad, utan att du ska behöva be honom om det.

Emmy Winther TEXTER

DET ÄR ALDRIG FÖRSENT FÖR FÖRÄNDRING

13 december, 2017

Det är inte svårt att göra en förändring, speciellt inte när det kommer till ett beteende. Det är inte omöjligt att sluta vara bitter, att blomma upp och känna glädje. Det går att ändra beteende som sårar andra och skadar. Vilja har alla, det handlar egentligen bara om att förstå sina dåliga handlingar.

IMG_4217Ibland känns det som att inget i världen motiverar, inte ens en släng av solsken mitt i den gråa hösten. Man vill gärna isolera sig, inte vistas. Du vet att du sårar folk, skadar dig själv, men du gör inget åt ditt beteende. Du känner ofta att du skiter i allt, men det är inget vettigt beslut, att skita i allt. Att inte respektera din omgivning, visa den respekt till dina nära som de förtjänar. Du kanske inte har någon motivation, men du har en vilja. Det är dags att bita i det sura äpplet, ta smällen och förändra dig.

Det är aldrig försent att förändra ett dåligt beteende. Med dåligt beteende menar jag alltså saker du gör som ger dig ångest. Du får ångest för att du kanske fattar dåliga beslut som gör någon annan ledsen. Absolut, du kan i stunden känna att du bara vill skita i allt, du vill ligga under täcket för alltid. Men, förr eller senare är det dags att stå för konsekvenserna, du kan inte alltid skylla på alla andra.

Förstå när du gör fel, hitta inte ursäkter till varför. Acceptera när en nära berättar att du gjort personen ledsen, be om ursäkt istället för att ignorera. Hitta din vilja i att bli en bättre människa. En vilja har alla.

Emmy Winther TEXTER

DU GÅR PÅ P-PILLER VA?

13 december, 2017

Där var det hela slut, tänker du medan han ligger där och skakar. Det går ofta fort, jag menar att slita av en kvinnas kläder och hoppa in i akten utan att direkt tänka sig för. Det är inte speciellt bekvämt för dig, men han njuter. Sen tar det slut och han ställer dig frågan, du går på p-piller va?

Ansiktsuttrycket när du svarar nej. Hans ansiktsuttryck, någon kombination av rädsla och en idiot som försöker klura ett svårt mattetal. ”Du får köpa dagen efter piller”, säger han till dig. Helt plötsligt är det hela ditt problem, du ska få ta konsekvenserna i att han fick orgasm. Den här killen bryr sig inte, han tänker absolut inte ta ansvar över att hans just i stunden kanske odlat en liten varelse inåt i dig.
P-piller för män, ett piller där män även behöver ta ansvar. ”Aldrig i livet” säger de, samtidigt som de absolut inte tänker bli förälder. Det är bara en abort, hit och dit. Det är skit samma för dem, för en abort behöver aldrig en man gå igenom. Jag börjar bli riktigt trött på den här frågan, typ som att det endast är min plikt som kvinna att se till att allt är säkert. Men helt ärligt, hur korkad är man egentligen när man ställer frågan efter allt är slut, om kvinnan går på preventivmedel? det är inte min skyldighet som kvinna att ta på mig det hela, är du rädd för att bli en fader så se till att skydda den där draken. Eller, va redo med ett dagen efter piller i bakfickan.

Men som ni säkert inte vet, en kvinna kan bli gravid trots det lilla mirakel till dagen efter piller, hon kan till och med bli gravid även när hon har preventivmedel. Blir hon det, är det din skyldighet att vara där om hon tvingas gå igenom en abort. Grow up och ta ert jävla ansvar.

TEXTER

Kära Depression

13 december, 2017

Kära depression, varför är du här igen?
Det är mörkt ute, ingen solstråle som längre kysser ditt ansikte. Det är tyst runtomkring, du känner dig ensam trots att dina nära står runt hörnet. Det finns ingen energi, du lägger helst ett täcke över ansiktet och somnar. Det är så du vill spendera dina dagar. Du är deprimerad, men det finns ingen förklaring till varför.

Kära depression, varför tar du min energi?
Dina vänner vill ses, de kommer med förslag på olika aktiviteter men du orkar inte. Du känner att du inte har något att tillföra. Det är jobbigt att behöva låtsas, eller att försöka förklara att du inte mår speciellt bra när de frågar. Vad ska du svara, när du inte har ett facit? Dina dagar spenderas på arbetet och i sängen. På arbetet gör du dina uppgifter, på något vänster lägger du välmåendet åt sidan och fokuserar istället på att slutföra dina måsten. Dagen är lång, du är trött, det finns ingen energi till att träffa någon annan än sängen. Allt känns trist, men du har ingen förklaring.

Kära depression, varför gör du mig otillgänglig? 
Jag vill svara när du ringer, jag vill ses men det känns ansträngande. Världens lilla grej, att träffa mina vänner, är helt plötsligt ansträngande. Jag känner att jag spenderar mina dagar på att försöka fokusera på vad jag vill göra. Jag ligger och klurar på min framtid, försöker hitta små genvägar men i stunden finns det ingenting som känns uppmuntrande. Vill helst stänga av larmet när det ringer, jag vill sova och bli ostörd. Det känns som en jävla karusell, jag är utmattad och deprimerad. En gång till är jag här på besök, hemma hos mörkret. Att inte veta vart jag vill gå, hamna eller göra, är något som gör mig extremt stressad. Min hy säger ifrån, min kropp är sliten och mitt huvud är vilse. Jag blir 23 om exakt 15 dagar och känner ingen direkt glädje till det.

Hela min inbox är oläst, där är meddelanden från er men också från mina nära vänner. Jag ser att ni skriver, men jag har ingen lust att trycka upp chattrutan. Vad fan ska jag svara? jag kan knappt hantera mitt eget huvud just nu. Mina dagar är inte spännande, det är mer en karusell av stress. Jag är alltid stressad och jag är rädd för vart det kan leda, men jag gör inget åt det. Satt och funderade idag på att lägga ned min blogg, att aldrig igen skriva. Men, jag är inte dålig på att skriva utan det är mitt vilseledande huvud som är dåligt. Det är jag som aldrig kan fatta ett beslut och hålla fast vid det. Jag är en person som aldrig blir nöjd och därför boxas jag ofta med psykisk ohälsa. Fan vad värdelöst det känns. Man vill vara en tillgänglig vän och en förebild, men ständigt kliver man in i ringen för att försöka slå fram ett okej välmående.

Jag är envis som en åsna, jag hittar alltid mina vägar att gå. Kanske inte imorgon, eller om en vecka men snart. Kära depression, vi möts igen. Den här gången hoppas jag att vi säger adjö för alltid. 

BLOGG Emmy Winther TEXTER

EN GÅNG OTROGEN ALLTID OTROGEN

13 december, 2017

”Hej Emmy jag läser din blogg och du är så grym, jag måste bara fråga en sak om ens partner är otrogen anser du då att den personen älskar än? Eller vad tror du? Jag frågar dig för det känns som att du alltid har svar på tal”IMG_3399Jag vet att man ibland kan såra människor, begå misstag som får en att må psykiskt dåligt. Jag vet att man ibland inte kan kontrollera sig själv, slarva bort sin moral och skuldbelägga andra. Men, jag vet också att man aldrig är otrogen mot en partner man respekterar till fullo, en partner man älskar djupt in i sin själ.

Han kan ångra sig och försöka få dig att förlåta. Jag tänker inte säga vad du ska göra, men om man älskar någon från botten av sitt hjärta så finns det bara en person. En otrohetsskandal händer inte. Man kan förlåta sin partner, lyssna på ursäkterna och bortförklaringarna. Det är helt upp till var och en men, jag skulle aldrig ta tillbaka en person som både förlöjligat mig samt medvetet krossat mitt hjärta. Det hade inte spelat någon roll vad han hade haft att säga. Det finns ingen ursäkt till att vara otrogen och det finns inga ursäkter som jag skulle godta.

Han kanske fortfarande älskar dig, men han respekterar dig inte. Du kan lyssna på de tre orden, men kommer de verkligen från hjärtat? Du kan godta ursäkterna, men du kommer fortfarande inte ha någon tillit. Jag vet att när du lägger dig på kvällen så kommer det skrika ett svek i ditt bröst. Du kommer ha en klump i magen och du kommer vara rädd. Du är rädd för att det ska hända igen och du saknar tillit. Som man säger, en gång otrogen alltid otrogen. De tre stora orden som brukar vara stora är ganska små efter en otrohet.

BLOGG Emmy Winther TEXTER

DÄRFÖR FEJKAR KVINNOR ORGASM

13 december, 2017

Jag och mina vänner diskuterar ofta sex, detaljerat. Jag tror att kvinnor alltid går in mer på detalj när det handlar om att dela historien om det senaste ligget. Killar är nog, enligt mig, mer enkla. De visar bild på det senaste och lägger någon douche-kommentar som ”henne satte jag inatt”. Jag och min vän diskuterade det här igår, lite upprörda. Det blev en hetsig diskussion. Vi fastnade kring att killar är väldigt egoistiska i sängen och att kvinnor ofta fejkar orgasm. IMG_3117Killar är omedvetna om att kvinnor väldigt ofta fejkar orgasm, för de bryr sig inte. För dem är det endast viktigt att själva få njuta, det märker man som kvinna redan under själva förspelet. De vill gärna att kvinnan ger och sedan ska man slänga sig in i själva akten. Pang på rödbeta, nu är han beredd medan du själv kanske inte är där på långa vägar. Killar vet inte att kvinnor behöver tid, vi behöver bli ompysslade och främst behöver vi att ni hittar rätt. In, sprut och slut är inte en njutning för båda partnerna.

Jag tror att kvinnor ofta fejkar för att göra mannen nöjd. Man vill inte säga att, ”hörru! det här är så extremt oskönt kan du vänligen rulla bort?” Istället väljer vi att skrika något typ av stön som ska föreställa njutning. Vi vill göra honom glad, där han ska känna att han lyckades, trots att han överhuvudtaget inte brydde sig om dig under akten. En annan teori jag har är att kvinnor inte vågar säga vad vi vill ha och vad vi gillar. Istället är kvinnor inställda på att det viktigaste är att mannen ska få en skjutande orgasm över halva rummet. Sen är det klart, efter 2 minuter. Det är normalt för oss att slänga oss in i en akt för att få honom att njuta, medan vår egen njutning aldrig är en prioritering. Han bryr sig inte och vi bryr oss inte, därför fejkar vi orgasm.

Det finns män som försöker, de lägger helhjärtat ned arbete på att försöka hitta rätt, men de är så långt från rätt. Vi slingrar runt i sängen som små ormar i hopp om att han ska sluta. Det gör ont och han är fel, men vi säger ingenting. Jag tror att det igen, handlar om att kvinnor inte vågar ryta. Det kan enligt mig beror på rädslan i hur kan ska reagera. Hur kommer den här dominerande mannen reagera om jag säger att ”du, klitoris sitter inte där du tror”, tänk om han blir våldsam på fel sätt. Inners är kvinnor inställda på att det viktigaste är att han ska få en orgasm och den inställningen måste krossas.

Sex är för 2, ibland fler, men det är en akt där man inte ska vara egoistisk, vilket män har en tendens att vara. Vi måste våga ta mer plats i sängen samt säga vad vi gillar och inte, vad är annars poängen?

BLOGG TEXTER

ATT BLI KÄR I ETT MANIPULATIVT AS

13 december, 2017

Anonym delar med sig om hur hon levde tillsammans med en oerhört manipulativ kille. En person som tryckte ned henne till marken, kallade henne smutsig hora framför deras vänner och var otrogen. När hon försökte lämna honom så kom han tillbakakrypandes, det hände att han mitt i natten knackade på hennes sovrumsfönster. 

Jag har alltid varit en romantiker. Träffat många killar i mitt liv. Jag minns min första kärlek, jag var 14, han var fin. Men vi var alldeles för unga och jag tror nog jag älskade alldeles för mycket och för stort för min ålder. Det fick flera år, jag träffade andra killar. Skaffade olika förhållanden med olika killar, det höll max 1 månad innan jag tröttnade och dumpade dom, de kändes inte rätt.

Sen träffade jag han. Jag kan inte påstå att jag föll hårt, för jag hade precis tagit mig ur ett riktigt svår relation med en kille som jag endast var kk med, slutade med känslor. Jag var sårad och kär och behövde tänka på annat. Då kom han in.

Jag har aldrig någonsin i mitt liv gett någon så mycket kärlek, delat så fina minnen och så fina stunder, men han förstörde mig. Psykiskt och fysiskt. Det var aldrig lätt med honom och jag älskade det. Inte till en början, men jag vart tvungen att älska det för att det skulle fungera. Så vi bråkade, gång på gång krossade han mitt hjärta. Han var otrogen, dansade med min f.d vän på en nattklubb väldigt intimt mitt framför mig och kallade mig hora framför hela våra vänskapskrets. Han kallade mig psykopat och när vi väl vart sams igen, så gick han runt och kallade mig för äcklig samt en smutsig hora till våra gemensamma tjejkompisar.

Jag var en tjej med väldigt trasig bakgrund. Min stjäl var trasig från grunden och han förvärrade allt med mig. Jag vart inlagd på psykmottagningar många gånger, vi började bråka för att jag inte klarade av smärtan i brösten. Jag klarade inte av hans ord som ekade i mitt huvud, att jag inte var värd något och att jag skulle vara glad över att han ville vara med mig för ingen annan skulle klara av mig för jag var ju psykopat. Han tryckte ner min psykiska så långt ner åt helvete som det bara gick. Vid detta lag hade jag även förlorat alla mina vänner. Hade min familj och min extra familj kvar. (Som var till väldigt stor hjälp) men jag vågade aldrig berätta längre, för folk tyckte jag var dum i huvudet.

”Han styrde genom att manipulera mig, han styrde min glädje, min sorg, min självkänsla, självförtroende, livslust. Jag öppnade upp hela mitt hjärta och hela min själ för honom och han åt upp mig levande.”

Det hela slutade iallafall med att han fortsatte vara otrogen mot mig och det började nu att komma ut till våra vänner. Hans killkompisar tog kontakt med mig och bad mig att göra slut, lämna honom. Det stod inte ut att se honom behandla mig som skit, det hade bara inte bollar att säga det till honom. Så jag grät, varje dag. Flera gånger bröt jag ihop i skolan, dock varje gång inne på toaletten. På nätterna när jag skulle sova, på morgonen när jag vakna, så fort jag kom hem.

Jag dumpade honom, gång efter gång och han kom springandes tillbaka, vägrade låta mig va, knackade på mitt fönster mitt på natten. Det hjälpte inte hur mycket jag bad honom om att lämna mig. Han älskade mig, han visste bara inte hur. Jag försökte förklara att det här inte var kärlek, och att han inte alls älskade mig, att allt skulle bli bättre om vi skulle vara ifrån varandra. Men han sa att jag var hans framtid, att jag var hans blivande fru och mamma till hans barn. Jag försökte förklara att vi var för unga (jag var 19 & han 20) att vi är för omogna för ett seriöst förhållande och att det helt enkelt inte fungerar, han sa bara nej, att jag var hans och ingen annan fick ta mig ifrån honom. Han gång på gång hjärntvättade mig, tvingade mig att träffa honom fast jag hade gjort slut. Varje gång var jag minst lika bestämd. Jag provade allt jag kunde men jag hade öppnat upp mig alldeles för mycket, han kände mig in och ut, visste exakt vilka ord han skulle använda, hur han skulle hjärntvätta mig. Så jag bestämde mig för att göra det vidrigaste jag kunde. Jag var otrogen, och hade sex med killen han hjälpte mig att fly ifrån. Jag väntade en vecka med att berätta och vi har inte pratat en enda gång sen dess.

Det tog mig två år att komma ut ur skiten. Redan första dagen jag vaknade upp kände jag känsla utav frihet, vilket jag inte hade gjort på 2 år. jag har aldrig någonsin mått såhär bra, haft såhär bra självförtroende, stöttat mig själv och varit så driven. Livet fungerar igen precis som det ska. Jag dejtar andra. Det händer att vi stöter på varandra med jämna mellanrum då vi bor i samma ort och känner samma människor. Han dyker upp lite då och då på mina vänners snapchat/instagram/facebook. Jag känner inte ens en klump i magen, det är mer han som ser mig och vänder sig om och går. Han som ser mig på nattklubben och går direkt ut. Han är rädd för mig, för att jag krossade honom på ett sätt han inte alls var beredd på. Det finns ett ljus, våga hitta den, våga släpp taget & våga tro på att du förtjänar bättre.

Min poäng är att jag ser allas historier och jag hör all girl power. Det är helt otroligt jäkla fantastiskt. Men jag blir så ledsen över att veta hur många tjejer där ute som dömer, som inte vet ett jävla skit om hur det är att gå igenom ett psykiskt dåligt förhållande, hur man gång på gång blir manipulerad.

Jag har aldrig någonsin i mitt liv varit dum, aldrig haft dålig självkänsla, men jag vart kär i fel person. Jag öppnade upp mig för fel person som visste exakt hur han skulle styra och ställa mig.

BLOGG Emmy Winther TEXTER

OTROHET KAN BÖRJA VID 1 LIKE

13 december, 2017

IMG_2943Andrea Hedenstedt ställde en fråga igår på Twitter, ”Är det okej för dig om din partner gillar bilder på andra?” Om t.ex, min framtida pojkvän skulle gilla bilder på andra tjejer. Nu pratar vi såklart inte om en bild på hans kusin, utan en selfie på en annan vacker kvinna. 

Jag blir irriterad av tanken. Hade förmodligen ställt till med en dramatisk scen om jag rullat in på instagram och sett att min partner gillat bilder på en annan tjej. Jag hade säkerligen scrollat igenom hennes instagram, följ av att senare snoka i fall hon gillat bilder på honom. Den där lilla liken kan ge mer signaler än att ”Hey, vilket cool bild”. Löjligt kan en del tycka, inte jag. Det var senast för 2 månader sedan som en tjej skrev till mig och frågade om hennes pojkvän raggade på mig. Jag hade såklart ingen aning om att han hade flickvän, hon existerade inte på hans sida. Jag gick i team med tjejen och förlöjligade honom till max. Vet ni vart det startade? jo, vid den där liken.

Jag röstade nej, medan majoriteten röstade ja. Jag vet inte om jag är väldigt instängd i förhållande eller om det är min svåra tillit till människor som skriker. Kombination kanske, men jag skulle aldrig acceptera att min partner helt vilt bekräftade andra tjejer på internet. Delvis för att det finns människor som inte respekterar andras förhållande och den liken kan även ge andra signaler. Kan, bjuda in till något annat. Jag menar det är 2016, du kommer förmodligen berätta för dina framtida barn att du träffade din kärlek över instagram. En annan orsak är att jag inte ser varför man ska ge bekräftelse till andra, när man bara ska bekräfta sin partner.

Vissa kallar det svartsjuka, jag kallar det att vara en lojal partner. Jag känner inget behov av att överhuvudtaget kommunicera med andra killar eller att ge dem min uppmärksamhet, när jag är i ett förhållande och redan har en partner.

BLOGG TEXTER

HUR VÅGAR JAG SLÄPPA IN NÅGON PÅ DJUPET?

13 december, 2017

Hej Emmy! Alltså, följer dig på twitter och gick in på din blogg och du är så jävla grym! Ser upp till dig så otroligt mycket och det du gör, det är fantastiskt! Du är fantastisk!

Jag tänkte faktiskt fråga en grej för du är ju jävligt klok. Jag har ett problem: jag har så svårt för att skapa nya relationer och speciellt med killar. Sen mina föräldrar skildes för 6 år sedan så har man ju lärt sig att vem som helst kan krossa dig, även den du älskar mest och som du alltid trodde skulle backa dig. Idag är jag 20 år och har fortfarande aldrig gett mig in i ett romantiskt förhållande. Ett one night stand är inga problem men jag vågar inte något med någon som jag tror jag kommer träffa igen liksom. Jag har ju träffat någon som jag vet gillar mig men hur fan ska man våga prova? Det känns som att intresset är där nu men inte om han lärde känna hela mig för jag kan själv inte hantera mig ibland, och om jag inte vågar erkänna mina egna känslor för mig själv hur ska jag då kunna låta någon annan komma så tätt inpå? Jag vet inte men, det kändes bara som att du var rätt person att fråga.

Hej girl och tack så supermycket!
Vet du, jag har suttit i din båt och jag satt säkert där i 21 år. Jag tyckte att det var kul att träffa killar bara för att ha någon, men klivet in i ett förhållande var bland den läskigaste tanken. Att någon skulle komma en in på djupet, att presentera en kille för min familj och faktiskt öppet älska en människa. Aldrig i livet, tänkte jag då. Klart att man sneglade på andra med förhållande och kände en viss avundsjuka, medan man själv var en fegis som inte vågade släppa in någon.

Tiden att lära känna och rädslan för att bli sårad, jag tror att det är därför vi omedvetet, eller medvetet, backar ett steg. Tankar skrämmer oss, vi ser hur andra har blivit sårade och vi kanske tom, själva blivit djupt sårade en gång. Jag har tänkt på det här jättemycket, eller snarare, jag tänkte på det. Jag blev ofta irriterad på killen jag träffade då han inte förstod sig på mig, men samtidigt så gav jag honom aldrig möjligheter att förstå mig. Att förstå mig på djupet. Jag är både en enkel och komplicerad människa, komplicerad i de fall där man inte förstår hur jag fungerar och superenkel när man väl känner mig. Att öppna upp sig, spräcka bubblan och blotta sig är självklart väldigt läskigt. Men, det är också en befrielse. Helt plötsligt behöver du inte förklara varför du agerar på ett visst sätt för han förstår. Han förstår dig och han förstår ditt beteende.

Att lära känna en människa tar sin tid, jag brukar ofta säga att människor visar sitt rätta ess efter 3 månader. Känner man att det faktiskt pirrar i magen, så varför inte ta chansen? Jag hade mitt första förhållande förra året, alltså året jag fyllde 22. Jag vet faktiskt inte vem som blev mest paff, jag eller min mamma. Helt plötsligt öppnades en helt ny värld för mig. En pojkvän, en trygghet och ett helt perfekt förhållande med en perfekt kille. Allt det där som tidigare kändes jobbigt, att t.ex, släppa in en människa hos min familj, var absolut ingen svårigheter. Här är killen jag älskar och här är min familj. Jag  var trygg med honom, allt det som kändes svårt blev plötsligt väldigt enkelt.

Allt i livet handlar egentligen om att våga chansa, men såklart får man inte glömma att vara försiktig. Ens hjärta, som tidigare nämnt, är ömtåligt och så även ens tid. Om du i dagsläget faktiskt tycker om en kille på riktigt, så varför inte ta chansen att låta honom lära känna dig på riktigt? jag lovar dig att det sitter gamla damer på ålderdomshem där de fortfarande känner att de inte kan hantera sig själva. Alla har vågor i livet, alla reagerar olika på grund av situationer vi gått igenom men det är inte en anledning till att bromsa. Om han inte gillar dig för den du är, alltså även dina brister som vi alla människor besitter, så låt honom gå sin väg. Det är inte din förlust utan det blir snarare en erfarenhet, eller en smak på livet där du testar att släppa in en människa. En människa som inte bara är en vän. Let’s go girl, det kanske blir din livskärlek.