BLOGG Emmy Winther

JAG HAR INTE TID MED ETT BRUSTET HJÄRTA

13 december, 2017

​Jag fick frågorna igen, igen. Varför är du så svår? varför har du taggarna utåt? varför tror du det värsta om mig? ​Jag har gått runt och funderar på det här i två dagar, varför jag blir äcklad utan att ens veta vem han är. Varför jag medvetet tror det värsta utan att ha kommunicerat med människan, jag försöker inte utan jag väljer att sluta svara. Värsta frågan du kan ställa mig är när du försöker krypa under mitt skinn, när du försöker lära känna mig på riktigt. Jag blir livrädd när du försöker komma mig för nära.

Jag fyller 23 år, jag är en väldigt sprallig och spontan person. När jag är i ett förhållande så är jag väldigt klängig, med klängig menar jag att jag ofta vill ha närhet. När jag känner på hans skinn så får jag en energi i min kropp som jag knappt kan beskriva, den är magisk. Jag är en lojal partner, jag säger alltid vad jag tänker och jag vill dela med mig av alla mina hemligheter för att jag vill att du ska förstå mig, komma nära mig. Jag har väldigt bra sidor men som jag nämnt tidigare känner jag väldigt starka känslor. Jag blir inte lite irriterad utan jag blir förbannad, jag blir inte lite glad utan jag skiner upp som en solstråle. Jag blir svartsjuk och jag blir irriterad när någon annan försöker komma min partner nära, det är på grund av att jag känner att han tillhöra mig, han äger trots allt mitt hjärta. Jag blir arg för att någon kan komma in och förstöra. Det är en negativ sak, att vara svartsjuk men det är inget jag kan rå för. Jag är en person som ger allt till min partner, jag kan offra mycket för att få vara kring killen jag älskar. Med ge upp menar jag inte mitt sociala liv, vänner eller drömmar. Det är viktigt att komma ihåg vem man var innan man träffade sin partner.

Jag är en person som kan smsa min partner mitt i natten, en text likt en novell med en lång kärleksförklaring. Jag förklarar hur mycket jag älskar honom, hur mycket jag saknar honom så fort vi går skilda vägar, jag ordagrant berättar hur lycklig han gör mig. Jag är en person som har så mycket kärlek att ge vilket också gör att jag backar undan, med backa undan menar jag att jag inte vågar ge bort hela mig själv om jag inte vet om personen är redo att göra detsamma. Jag har inte tid med lekar eller otydliga regler, jag har inte tid att chansa ifall du inte är den rätte för mig. Jag har inte tid att hoppa in och ur relationer, jag vill finna killen i mitt liv som jag kan planera min framtid med. Jag vill hitta min andra halva och jag vet att han är svårfunnen. Av den anledningen håller jag mig undan, jag medvetet ignorerar killar och jag suckar när de vill bjuda ut mig. Jag kan inte chansa, för jag vill inte plocka upp mitt hjärta igen. Jag vill aldrig mer känna känslan av den sortens ensamhet, den tystnaden och sorgen som skriker i ens själ. Den stund du är som svagast, när du gått miste om en person du älskat så pass mycket. Jag vägrar att må så igen och därför är jag livrädd och försiktig, det är inget jag kan rå för. Det kanske är en förlust att jag är på det här sättet, eller en ren vinst med tanke på att jag siktar mot den största trofén och inte den minsta.

You Might Also Like

Inga kommentarer ännu

Lämna kommentar